Strax efter klockan 12 skrev jag det här. 5 och en halv timmar senare knallade grannungen rakt in bland dem. Alltså, hur illa får det bli? Jag skrek bara lite, man kan ju inte gapa på en 4-åring som inte har en aning om att det är skillnad på grönt och grönt. I stället lyfte jag helt enkelt bort honom. Två knoppar fick sätta livet till, exakt de på bilden. De bor nu i en vas på köksbordet.
Till hösten måste jag komma ihåg att flytta lökarna, eller sätta upp ett litet staket... Sambon var i alla fall nöjd att han inte ens var hemma vid katastrofen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar